filura

Elden var tänd, kören i studentmössor sjöng och kvällen var precis sådär småkylig som den brukar.
Vuxna stod i klungor och småpratade och det mesta var sig likt. Vid första anblick.
Ett besök in i barnens territorium, själva lekparken på området, raserade blixtsnabbt idyllen. Där var fullkomlig anarki. Det sprang fyraåringar och duckade för smällare kastade av knappa tonåringar. Inte en vuxen så långt ögat nådde. Och fanns där några så var det de helt utan omdöme. Jag kallade instinktivt till mig de mina innan olyckan skulle vara ett faktum. Mötte strax efter grannen vars son mycket riktigt fått en smällare i ansiktet.

Valborg på berget var för sista gången.